”Stockholms stadskärna ska fredas från höghus”
Städer som Paris och Köpenhamn har valt att behålla den europeiska stenstadens siluett. På samma sätt vill vi värna om den lägre bebyggelsen och de karakteristiska kyrktornen i Stockholms centrala delar, skriver Lotta Edholm (FP) som sitter i stadsbyggnadsnämden i DN 2010-05-27
Stockholm står i ett vägskäl som inte varit så tydligt sedan Klarakvarteren revs. Vi måste nu ta ett helhetsgrepp om hur vi vill att staden ska utvecklas och inte ducka i denna fråga genom att bara ta ställning till enskilda projekt. Den låga stadsbilden som domineras av kyrktorn och Stockholms topografiska förutsättningar är en av de stora tillgångar som vi vill bevara. Det är inte främst skyskrapor som idag skapas av världens främsta arkitekter. Listan på byggnader världskända för sin skönhet och som byggts under de senaste fyra decennierna domineras inte av höga hus utan av helt andra uttryck. Guggenheimmuseet i Bilbao, operahuset i Sydney eller bropaviljongen i Zaragoza är byggnader som inte är blyga men inte heller strävar ut i rymden.
I Folkpartiets vision finns det ingen motsättning mellan höga ambitioner i bostadsbyggandet och ansvarstagandet för stadens skönhet och dess kulturhistoriska värden. Utvecklingen ska ske med respekt för stadens siluett, karaktär och kulturmiljöer. Därmed skiljer vi oss både från dem som i varje läge säger nej till varje nytt hus som ska byggas och varje väg som ska dras fram och från dem som är beredda att bygga stort och högt utan hänsyn till den omgivande miljön.Samtidigt som nya områden skapas vill vi värna de unika kulturmiljöerna och stadens silhuett. I den centrala staden bör den speciella vyn med den lägre bebyggelsen och de karakteristiska kyrktornen bevaras. Det innebär att bebyggelsens nivå på Norrmalm, Östermalm och största delen av Södermalm samt centrala Kungsholmen ska värnas. Stockholms gamla stadskärna ska fredas från höghus.Högkvalitativ och samtida arkitektur förutsätter på inget sätt höga byggnader i kontrast med den omgivande kulturmiljön. Däremot kan den tillsammans med sin omgivning skapa injektioner till stadsrummet som väcker tankar, skapar inspiration och en stad som är så oändligt mycket mer än sina beståndsdelar.
Städer som Paris och Köpenhamn har valt att med mycket höga ambitioner för stadsbilden också behålla den europeiska stenstadens siluett. Högre hus byggs i nya områden utanför stadskärnan, som La Défense, en futuristisk dröm strax väster om Paris gamla kärna. De nya byggnader som uppförs i kärnan på dessa städer är på inget sätt pastischer på ett redan trött uttryck utan tänjer gränserna för våra förutfattade idéer om vad modern arkitektur är.
Länsstyrelsen tar äntligen tag i frågan om innerstadens riksintressen
Så här skriver Elisabeth Andersson i Svenska Dagbladet:
Stockholms innerstad är en plats där många intressen krockar. Här ställs kulturmiljö mot exploateringsiver. Här ställs en låg stadssilhuett mot planerade skyskrapor, och här ställs kommunala visioner mot nationella intressen.De senaste åren har det varit gott om byggkranar i centrala Stockholm. Större projekt väntar på ritborden; det handlar bland annat om Slussen, Tors torn och en ny stadsdel längs Klara sjö - förändringar som lär orsaka mycket diskussion bland stockholmarna framöver.
Utvecklingen av Stockholms innerstad engagerar även länsstyrelsen. Innerstaden är klassad som riksintressant kulturmiljö, och länsstyrelsen har tillsyn över den kommunala planeringen. –Utifrån kulturmiljöperspektiv är vi inte helt nöjda, säger Britta Roos, tillförordnad länsantikvarie. Hon konstaterar att Stockholms stad på senare år presenterat flera projekt som väckt frågor om hur den riksintressanta kulturmiljön hanteras. –Vi måste hitta ett sätt att få en bättre samsyn när det gäller de här avvägningarna. Den samsynen har vi uppenbarligen inte haft, säger hon och nämner att planer på skyskrapor väckt förvåning på länsstyrelsen. Länsstyrelsen ska nu tillsammans med Stockholms stadsmuseum utarbeta ett kulturhistoriskt underlag om vad en riksintressant kulturmiljö innebär för Stockholms del. Medel har beviljats av Riksantikvarieämbetet. Först ut blir ett material om innerstaden. Det kommer bland annat att handla om stadens topografi och silhuett.
Länsstyrelsen tar äntligen tag i frågan om innerstadens riksintressen
Så här skriver Elisabeth Andersson i Svenska Dagbladet:
Stockholms innerstad är en plats där många intressen krockar. Här ställs kulturmiljö mot exploateringsiver. Här ställs en låg stadssilhuett mot planerade skyskrapor, och här ställs kommunala visioner mot nationella intressen.De senaste åren har det varit gott om byggkranar i centrala Stockholm. Större projekt väntar på ritborden; det handlar bland annat om Slussen, Tors torn och en ny stadsdel längs Klara sjö - förändringar som lär orsaka mycket diskussion bland stockholmarna framöver.
Utvecklingen av Stockholms innerstad engagerar även länsstyrelsen. Innerstaden är klassad som riksintressant kulturmiljö, och länsstyrelsen har tillsyn över den kommunala planeringen. –Utifrån kulturmiljöperspektiv är vi inte helt nöjda, säger Britta Roos, tillförordnad länsantikvarie. Hon konstaterar att Stockholms stad på senare år presenterat flera projekt som väckt frågor om hur den riksintressanta kulturmiljön hanteras. –Vi måste hitta ett sätt att få en bättre samsyn när det gäller de här avvägningarna. Den samsynen har vi uppenbarligen inte haft, säger hon och nämner att planer på skyskrapor väckt förvåning på länsstyrelsen. Länsstyrelsen ska nu tillsammans med Stockholms stadsmuseum utarbeta ett kulturhistoriskt underlag om vad en riksintressant kulturmiljö innebär för Stockholms del. Medel har beviljats av Riksantikvarieämbetet. Först ut blir ett material om innerstaden. Det kommer bland annat att handla om stadens topografi och silhuett.
