Inlägg till folkpartiets blogg om Stockholms arkitekturprogram
Om fp menar allvar borde de se till att remisstiden förlängs med minst ett halvår. Dessutom borde informationen om Arkitektur-Stockholm var mycket mer omfattande.
Charlotte Holst
Den åttafiliga Slussenbron är för bred. Bygg inte ut i vattnet!
Det utställda Slussenförslaget har allvarliga brister
Stadens utställda förslag Nya Slussen har efter samrådsförslaget genomgått ett flertal förändringar till det bättre, i första hand genom att de omfattande, skymmande husvolymerna på Södermalmstorg reducerats.
Men förslaget har fortfarande en rad allvarliga brister:
Det historiska näset mellan Södermalm och Gamla stan finns inte kvar.
Den enda gigantiska trafikbron från Skeppsbron upp mot Slussen blir alltför dominant.
Trafikbron medför en oacceptabel stor utfyllnad i Strömmens vatten.
Trafiklösningen innehåller två trevägskorsningar, en vid Gamla stan och en uppe på Södermalmstorg, som båda med sina trafiksignalsregleringar kommer att orsaka oaccep-tabla bilköer med avgaser och konflikter med gång- och cykeltrafik. Munkbroledens inklämda läge medför att trevliga, södervända vistelseytor inte kan skapas intill husen i Gamla stan. Bussar kommer inte att kunna vända. Det är bakvänt att stadens politiker beslutat att låsa en viss trafiklösning innan förslaget i sin helhet kan anses vara klart!
Tillgängligheten från Gamla stan för gående och cyklister är dålig och med oacceptabla lutningar. Den långa gång- och cykelbron utmed T-banebron är otrygg.
Gående mellan Slussen och Gamla stan i det nedre planet kommer under många slussningsmånader att behöva vänta på broöppningar.
De skapade vattenytorna är för stora och de smala vistelseytorna däremellan är ointressanta, vad ska människorna göra på det nedre planet?
Då gående från Gamla stan möts av ett gigantiskt, oskönt och avvisande trapparrangemang med ca 4 våningars nivåskillnad, som större delen av året och dygnet kommer att vara i skugga, vilket bekräftas av planförslagets solstudiebilaga. (Det soldränkta perspektiv från Gamla stan som presenteras verkar gälla tidig sommarmorgon vid 06-tiden!)
”Glashusen” uppe på Södermalmstorg kommer inte att vara osynliga utan skymmer utblickar. Tag bort dem.
Bebyggelsen på Stadsgårdskajen framför KF-husen och glashuset är störande och får en oskön, avhuggen avslutning mor väster, vilket privata framtagna perspektiv visar.
Den insprängda bussterminalen får ett otrivsamt läge med lång gångväg till T-bana
Utställningen strider mot PBL. Kommer hänsyn att tas till nu inkomna synpunkter?
Efter samrådet har en stor mängd förändringar gjorts. Sannolikt kommer inkomna synpunkter att medföra behov av nya, större revideringar, vilket borde insetts i förväg. Planförslaget måste då ställas ut på nytt.
Om staden verkligen fortfarande är intresserad av medborgarnas synpunkter, vilket man säger sig vara, så hade det varit mer demokratiskt och i enlighet med PBL att kalla det nu utställda förslaget för ”Förnyat samråd”, varefter utställning kunnat ske, dvs som nu troligen ändå måste göras. Men intresset för synpunkter finns knappast i detta skede eftersom det på hemsidan anges både ”Vanlig fråga: vad händer med inkomna synpunkter?” och Svaret: ”de redovisas inför fullmäktiges beslut”, dvs staden kommer inte att ta någon hänsyn till förslag till ändringar som nu inkommer!!
Alternativa förslag löser de påtalade bristerna mycket bättre! Utred väsentliga frågor först!
Både förslagen ”KulturSlussen” och ”Ny syn på Slussen” löser flera av bristerna i det utställda förslaget på ett mycket bättre sätt. Gör stopp i planprocessen och utvärdera och kostnadsberäkna dessa förslag och ställ i jämförelse med stadens förslag! Gör en sammanställning av kostnader och tidsaspekter för upprustning kontra tunnelförläggning av befintlig T-bana, ny T-bana till Nacka, behovet av bussterminal vid Slussen, upprustning av Saltsjöbanan m. m. Så handlar en framsynt stad, som vill vara ”miljöpolitiskt i världsklass”, och dess politiker!
Per Linder, arkitekt SAR/MSA [email protected]
Ulla Joneborg, arkitekt SAR/MSA [email protected]
Charlotte Holst, arkitekt SAR/MSA [email protected]
Nytt område i Norra Djurgårdsstaden innebär risk för vanrykte
Planförslaget för området Norra II i Norra Djurgårdsstaden (det mellersta av västra delen utmed Husarviken) innebär att 560 lägenheter kan byggas här. Jag tycker att planens struktur med bebyggelsen i kvartersformer är bra. Det är positivt att lokaler kan inrymmas i bottenvåningarna och att man redan på detta stadium planerar för en livsmedelsbutik och en förskola i området.
Beträffande den föreslagna bebyggelseutformningen anser jag att det som illustreras ser alldeles för plottrigt ut. Jag tycker att hushöjden varierar alldeles för mycket, från fyra till åtta våningar. Det är positivt att flera byggherrar ska bygga olika delar av området. Men då måste stadsbyggnadskontoret göra en plan som håller samman arkitekturen och stadsplanestrukturen och ange enhetliga faktorer för t ex takutformning, byggnadshöjd, material, färg. Utöver detta tycker jag att alltför många byggnader som illustreras har låg arkitektonisk kvalitet.
Det är min förhoppning att stadsbyggnadskontoret bearbetar planen och stramar upp bebyggelseutformningen i det kommande i kvalitetsprogrammet. Annars är risken att Stockholms höga anseende när det gäller stadsplanering kommer i vanrykteCharlotte Holst planarkitekt f d på Stadsbyggnadskontoret
Nytt Arkitekturprogram för Stockholm
Publicerad 2011-05-31 22:31 i DN
Vi kommer nu som ledande företrädare för Folkpartiet i de stadsutvecklande nämnderna att inleda ett brett arbete kring Arkitektur Stockholm där stockholmarna är välkomna att delta. Det är trots allt stockholmarna som bor, arbetar och tillbringar sin fritid i staden, skriver Daniel Forslund, Mark Klamberg, Björn Ljung och Madeleine Sjöstedt.
Nyligen presenterades resultatet av arbetet med Arkitektur Stockholm, vilket kommer att gå ut på samråd under sommaren. Arkitektur Stockholm är en strategi för stadens gestaltning som beskriver hur arkitekturen kan användas som verktyg i stadens fortsatta utveckling. Förslaget innehåller många bra idéer på områden som är viktiga för Stockholms utveckling, men på vissa områden faller den platt.
Att planera och utveckla en växande stad som Stockholm handlar om att finna en balans och att alltid se till helheten. Som ansvarsfulla politiker med ansvar för att bygga framtidens Stockholm måste vi balansera ett ständigt ökande behov av bostäder, arbetsplatser och infrastruktur med en långsiktigt hållbar, trivsam och vacker stad. Risken är annars att vi bygger miljöer som i framtiden kan visa sig vara både oattraktiva, ineffektiva, otrygga och oekonomiska. Det gynnar ingen, allra minst stockholmarna.
Det är därför viktigt att huvudstaden inte utvecklas byggnad-för-byggnad, då är risken stor att arvet vi lämnar till framtidens stockholmare blir ett virrvarr av mer eller mindre spektakulära byggnader som alla konkurrerar om uppmärksamheten i stadsmiljön. Då får vi ett fulare Stockholm, som endast kommer att illustrera avsaknaden av genomtänkta helhetslösningar. För oss stockholmsliberaler finns det ingen motsatsställning mellan höga ambitioner i bostadsbyggandet och ansvarstagandet för stadens skönhet och kulturhistoriska värden.
Tyvärr, har inte den insikten präglat alla förslag och beslut de senaste åren. Att förstöra Riddarfjärdens vattenspegel genom förslag på ett flytande hotell, okänsliga förtätningsförslag på parkmark eller mycket höga hus i känsliga miljöer är några exempel på spektakulära men illa genomtänkta byggprojekt.
Det ursprungliga Slussenförslaget hade till exempel flera brister som tack vare Folkpartiets starka synpunkter nu omarbetats till det bättre. Vi accepterar varken skyskrapor i den centrala stenstaden eller att byggnadsordningen (vilken ger vägledning för hur plan- och bygglagens allmänna regler om stadsbild, byggnaders egenart och helhetsverkan, miljövärden m m ska tillämpas i Stockholm) slopas, vilket vissa partier argumenterar för.
Vi är också oroliga för att Stockholms city nu ”jäser” på höjden i exempelvis Klarakvarteren, där avsaknaden av ett helhetsgrepp över området leder till att det på vissa hus byggs på flera nya våningar medan andra har kvar samma byggnadshöjd.
Det är därför glädjande att stadsbyggnadsborgarrådet vill öka helhetstänkandet kring stadens utveckling. Vi vill dock gå ett steg längre och ta fram heltäckande program för stadsdelarna, i både innerstaden och ytterstaden, för att beskriva hur de kan utvecklas.
Ska vi utveckla Stockholm på ett klokt och hållbart sätt krävs det att vi nu tar ett helhetsgrepp, och att strategin Arkitektur Stockholm inkluderar lokala områdesplaner över innerstadens och ytterstadens stadsdelar. Dessa program bör utgå från byggnadsordningens sätt att förhålla sig till de karaktärsdrag som ger Stockholm dess skönhet. Det är först i en sådan genomtänkt stadsplaneringsstruktur som djärv och nyskapande arkitektur kan få sin rätta plats, när vi bygger för de kommande århundradena. Ska vi bygga mycket måste vi bygga smart.
Precis som stadsbyggnadsborgarrådet anser vi att det är viktigt med ett fördjupat samarbete mellan alla berörda intressenter när staden växer och utvecklas. Men viktigast av allt är inte samråd med byggbranschen, det är samråd med stockholmarna! Stockholmarna ska självklart vara med och bestämma över sina bostadsområden. Vi välkomnar därför förslaget i Arkitektur Stockholm om att staden ska bredda sin dialog med invånarna, bland annat genom att staden utvecklar nya former för kommunikation. Till exempel föreslås att användandet av sociala medier i dialogarbetet i olika stadsutvecklingsprojekt utvecklas. Det tycker vi är en bra idé. Men vi tror att en annan sak är än viktigare.
Vi vill att stockholmarnas alla åsikter ska tas in mycket tidigare i processen än i dag, både när det gäller att planera nya och förtäta befintliga områden. Konflikten mellan det nya och det gamla Stockholm behöver inte vara så hård som den ofta blir. Vi är övertygade om att vi genom ett mer öppet förhållningssätt kan hitta de gemensamma nämnare som trots allt ofta finns hos dem som är starkt engagerade för sin stadsdel. När olika synsätt redan på ett tidigt stadium diskuteras i ett öppet samtal mellan stockholmarna, byggherrarna och stadsplanerarna kan många av de motsättningar som i dag uppstår undvikas. Vår förhoppning är att en öppen medborgardialog gör det möjligt att hitta en gemensam berättelse om det område eller stadsdel som ska utvecklas. Stockholm är en levande stad som måste förändras med nya tiders behov, men det ska ske med beaktande av stadens själ och stockholmarnas kunskap och kärlek till sin egen stad.
Vi kommer nu som ledande företrädare för Folkpartiet i de stadsutvecklande nämnderna att inleda ett brett arbete kring Arkitektur Stockholm där stockholmarna är välkomna att delta via en öppen samrådsprocess på webben (http://fpstockholm.wordpress.com).
Redan nu vill ange några riktlinjer:
• Vi menar att staden måste ta fram lokala områdesplaner för både innerstadens och ytterstadens stadsdelar. Endast om vi tar ett helhetsgrepp kring stadens utveckling kan vi klara att hålla hög kvalitet när vi bygger mycket under kort tid.
• Stockholms stadsplaneringsprocess måste bli mer lyssnande på ett tidigare stadium, bland annat genom att pröva nya planeringsmetoder tillsammans med invånarna (till exempel genom att utöka användningen av sociala medier). Stockholm är till för sina invånare. Det är trots allt stockholmarna som bor, arbetar och tillbringar sin fritid i staden. Därför ska de givetvis vara med från första början när vi utvecklar staden.
Om vi menar allvar med att vi vill bygga en skandinavisk världsstad för framtiden är detta två av flera aspekter som vi som ansvarstagande lokalpolitiker måste ta hänsyn till.
Daniel Forslund (FP)gruppledare exploateringsnämnden, Mark Klamberg (FP)gruppledare trafiknämndenBjörn Ljung (FP) gruppledare stadsbyggnadsnämndenMadeleine Sjöstedt (FP)kultur- och fastighetsborgarråd
