Synpunkter på Stockholm Identitykonferensen

STOCKHOLM IDENTITY Pressmeddelande 10-07-20

Kända internationella experter synar Stockholms stadsplanering

Bakgrundbeskrivning:


Den 15 de augusti börjar Stockholms nya stadsarkitekt Karolina Keizer sitt arbete på Stadsbyggnadskontoret. Förväntningarna på henne är stora. Hennes viktigaste uppgift blir att ta vara på och utveckla de stora värden som ligger i Stockholms berömda stadsbild och samtidigt skapa bästa möjliga förutsättningar för goda livsbetingelser och ekonomisk tillväxt. En viktig del i detta är arbetet med ett rarkitekturpolitiskt program.
Här några av de åsikter som framfördes

Min slutsats av den Sverigebild som vaskats fram ur flertaliga undersökningar är att Stockholms mänskliga proportioner med långsiktigt hållbara och vänlig'!l byggda miljöer beundras allra mest och är därför det allra viktigaste att bevara sa Olle Wästberg.
Hur vi ens kann tänka oss att aventyra upplevelsen av Gamla stans siluett, stadshuset och Slottets magnifikt fria placering genom fler höghus som Tors tom eller andra n)K)ch påbyggnader}som kommer att teckna sig ovanför dem lade Olle Wästberg till. Gamla stans integritet hotas dessutom av Slussenförslaget eftersom sambandet med omgivande historiska bebyggelse klipps av, en väsensfrämmande ny bebyggelse tränger sig på och att de storskaliga trafiklederna får inkräkta än mer på stadsrummet.

Ni har farit illa med Stockholm sade Wilfried Wang och pekade på Klara sjös dalgång med det nya hotellet bakom stadshuset och på hur vi låtit infrastrukturen så totaltdominera.

Alexis Pontvik konstaterade att som det planeras vid
Slussen och utefter Klara sjö ser Stockholms nya karaktärsdrag i stället ut att bli höga betongbarriärer mot vattnet Hur gärna man än vill och hur mycket man än anstränger sig

Åtgärder att motverka klimatförsämringen måste alltid utgå från stadsområdet som helhet sade miljö och klimatexperten Matthias Rudolph.

Mikael Sundman konstaterade att höga hus är mycket ineffektiva, d v s ett dyrt
sätt att åstadkomma och förvalta bostäder och lokalyta. De bidrar inte som påstås till gatulivet och ger blåst och skugga. Lagstiftningen skyddar inte tillräckligt möjligheten att uppleva topografin och viktiga värden hos enskilda stadsdelar eller hos staden som helhet i sitt sammanhang eller på håll. Detta föranledde Edinburghs stad att påbörja en studie av vilka vyer som är värdefulla och varför berättade Adam Wilkinson.

Erland Ullstad tryckte på att behovet av att nytillskott i staden måste studeras i sammanhang med den befintliga bebyggelsen på ett betydligt mer seriöst sätt än som görs idag så att de upplevs som självklara och berikande i sin omgivning.

Vad har Ni egentligen för planeringsinstrument frågade Wilfried Wang? De för det slutliga resultatet grundläggande besluten verkar fattas på ett underlag som varken allmänhet eller faktiskt också beslutsfattarna förstår konsekvenserna av. Och hur presenteras alternativen?

Kontakt: Catherine Paues v Arnold CatherinerU'Jordberga.sc + 46 70 1600402, Kerstin Westerlund Bjurström Kerstin. Westerlund({liicomos.org +46 70 5124826Bilaga

I Stockholm behöver vi med all sannolikhet förbereda oss på en mycket lång period av kanske än kraftigare utveckling än idag för att ligga väl till

Vald inriktning är inte heller självklar ur ett ekonomiskt, ekologiskt eller socialt perspektiv. Någon bred debatt om alternativ har inte förekommit i samband med översiktsplanen för Stockholms kommun. Än mindre har den fÖlts för storstadsområdet som helhet d v s inklusive de sexton övriga

Stockholm är idag extremt monocentrisk och saknar publikdragande och intresseväckande mötespunkter och monumentalarkitektur av världsklass utanför innerstaden. Lyfter vi blicken till att omfatta hela staden finns det en stor potential att skapa attraktiv tät urban miUö också i delar av ytterstaden. Bilberoendet där är stort. Segregationen är oroande. Koncentrationen av trafikrörelser in mot centrum är svårlöst. För att åtgärda detta krävs en ny syn på helheten där såväl för hela staden ) gemensamma kvaliteter som de olika delarnas speciella kvaliteter utvecklas. En ny syn med den ideala'<storstaden som ett nätverk av stadskärnor är på väg att utvecklas inom ledande kompetenscentra för stadsplanering.

De krafter som fört med sig önskemål från många beslutsfattare om ett högexploaterat stadscentrum i Stockholm med skyskrapor, mastodontbyggen och spektakulär arkitektur på känsliga platser får ta över. Det motiv som används flitigast är att därmed sätta Stockholm på världskartan, att visa att man. är modern och ser med tillförsikt på framtiden. Att stärka Stockholms position på den globala arenan ( och att locka till sig internationeJJt kapital är självklart nödvändigt. Frågan är om det inte får motsatt

Hemmablindheten vad gäller Stockholms stora värden är uppenbarligen stor. Avsikten med seminariet var att bidra med ett internationellt perspektiv på vad som borde vara grundläggande för att uppnå en optimal utveckling av Stockholm som helhet.


Måste Stockholm växa?

Två centerpolitikerr från Stockholm, Gustav Andersson och Per Ankersjö har i ett inlägg på DN Debatt den 31 augusti pläderat för en snabb fortsatt utbyggnad av Stockholms tunnelbana. Man menar att detta är nödvändigt med hänsyn till regionens snabba förväntade tillväxt. Man påpekar att regionens  befolkning har vuxit med 600 000 personer på de senaste trettio åren och att en liknande tillväxt kan emotses fram till år 2030.

Herrar Andersson – Ankersjö välkomnar denna utveckling som man menar skall leda till att  regionens konkurrenskraft ökas och locka till  en fortsatt befolkningstillväxt. De är tydligen medvetna om att en sådan tillväxt kan vålla problem, som dock skulle kunna motverkas bland annat  genom fortsatt utbyggnad av tunnelbanor.

Vid sidan av klimatförändringen är urbaniseringen  mänsklighetens största hot. Antalet miljonstäder i världen ökar ständigt och flera av dem kämpar redan nu med mycket svårlösliga miljöproblem. Det handlar om brist på dricksvatten, svåra föroreningar av vatten och luft, växande berg av avfall, otillräckliga eller obefintliga avloppssystem, kaotiska trafikförhållanden, bristande hälso-och sjukvårdsresurser, enorma slummer,  bostadsbrist och ständig tillströmning av flera människor. Redan nu bor hälften av världens människor  i städer. Städer som Cairo, Delhi, Mumbai, Mexico city, Lagos och

Sao Paolo är bara några skräckexempel. Listan kunde göras mycket längre. Även London står inför stora problem när det nu visar sig att även Temsen har blivit en hälsorisk för de närboende.

Stockholmregionen, som liten storstad, har ett förmånligt läge med- som det verkar – betryggande miljömarginaler på de flesta områden.  Den naiva och aningslösa  tron på en ständig tillväxts välsignelser är tyvärr en vanlig inställning även bland våra politiker, och man avstår från att ta ett längre perspektiv. Hur vill vi att Stockholmsregionen skall se ut vid nästa sekelskifte om 90 år? Är idealet en miljonstad om 4-5 miljoner och en helt urbaniserad  Mälar-dal?

Har vi någon möjlighet att styra utvecklingen och åstadkomma en region av måttlig och hållbar storlek? Det är sådana frågor som man borde diskutera på det politiska planet och inte bara  som nu i aningslös tillväxtberusning åka med  på den forsande urbaniseringsfloden.

 

Samuel Strandberg, f.d. kommunalpolitiker

Farstavägen 37

123 34 Farsta

Tel 076 102602 3

Medlem i samhällsdebattörerna 

 

 


 [S1]


RSS 2.0