Vårt remissvar på Arkitektur Stockholm, stadens gestaltningsprogram

                                                                                                     2011-09-19
Härmed framförs Samhällsdebattörernas synpunkter som vi anser ska arbetas in i stadens arkitekturprogram:

 Stadsbyggnadsstrategi för Stockholm
Namnet Arkitektur Stockholm är svårtolkat och inte tydligt. Programmet handlar om stadsbyggnadsstrategi och bör därför ges det namnet. Att kommande projekt och stadsmiljöer, efter omsorgsfulla, inledande översiktliga studier och tydligt formulerade kriterier, därefter ska formas med god arkitektur ska vara en självklarhet. Ett hus med aldrig så god arkitektur kan inte rädda ett stadsbyggnadsprojekt med fel förutsättningar. 

 Skydda innerstaden, bygg staden utåt
Vi ifrågasätter översiktsplanens mål att Stockholm ska fortsätta att växa inåt.  Bygg staden utåt. Innerstaden är i princip fullbyggd och kan bara förtätas efter noggranna översiktliga områdesstudier och tydliga kvalitetsprogram, som bör formuleras i Arkitektur Stockholm. Annars är risken för att de värden som finns där förstörs. Den kulturhistoriskt värdefulla stenstaden måste ges ett skydd i det nya arkitekturprogrammet. Det unika med Stockholm är just kvartersstaden, parkerna och esplanaderna. Det som i nuvarande översiktplan är formulerat som riksintresse bör förtydligas. Likaså måste man värna stadens front mot vattenrummen och stadens vattenytor. 

Inför inte en ny hushöjd
Den traditionella hushöjden för bostadsbebyggelse har varit 5-7 våningar (stenstaden). Det som gör Stockholm till en av världens vackraste städer är just stenstadens hushöjd och innerstadens skyline. Höga hus bör därför inte få tillkomma inom stenstadens gränser. För höghus har 22-23 våningar, ca 80 meters hushöjd visat sig vara en för Stockholms lämplig skala. (Wennergren center är 80 meter högt, Skatteskrapen 84 meter, de nya höghusen på västra Kungsholmen 80 meter). Vi är mycket kritiska till de nya hushöjder som förslagits på flera platser. T ex höghuset i Hjorthagen som föreslagits 190 meter högt. Som jämförelse är Kaknästornet 154 meter högt. (Tors Torn har föreslagits bli 150 meter högt. Vi är mycket glada för att planerna på dessa skrinlagts och detaljplanen bör därför ändras)

Stockholm är idag en huvudstad i världsklass. Hushöjden, den kulturhistoriska stenstaden med den låga hushöjden och kyrktorn och stadshuset som sticker upp är karakteristiskt för Stockholm.  Det gäller att bevara Stockholms denna skyline. Nya höga eller storskaliga hus kan förstöra Stockholms unika stadsbild som är i världsklass. Londons centrala delar utgör ett avskräckande exempel.

Ta hänsyn till solen i planeringen
Ett fortsatt stadsbyggande måste utgå från Stockholms egna naturliga förutsättningar. Hög, tät bebyggelse förespråkas ibland med hänvisning till New York, som ligger på 40:e breddgraden, eller Shanghai, som ligger på 30:e breddgraden. Stockholms läge är på den 60:e breddgraden. Skuggorna av höga byggnader blir långa här och om de höga husen står tätt skapas ständiga slagskuggor. God livskvalitet i Stockholm hänger nära samman med att det finns soliga hörn på gator och torg, bostadsgårdar och parker. Detta måste ingå i  arkitekturprogrammet.

Ytterstaden - tät promenad- och spårvägsstad.
Förtäta ytterstaden istället för innerstaden. Fortsätt att bygga staden utåt (i stället för inåt). Ytterstaden skulle må väl av förtätning, att där blir tät blandad stad med bra kollektivtrafik. Promenadstaden kan utvecklas här, men de gröna kilarna får inte byggas igen. Promenadstaden bör kompletteras med bra kollektivtrafik. Ytterstaden skulle kunna bli en tät promenad- och spårvägsstad med utgångspunkt i kollektivtrafikens ryggrad, tunnelbanan och pendeltågen.

Områdesplaner istället för frimärksplaner
Förutom i stadsutvecklingsområdena upprättas en mängd detaljplaner för enskilda projekt. För att åstadkomma en bra och långsiktigt hållbar helhetsmiljö anser vi att man bör upprätta områdesplaner eller översiktliga utredningar, som bör vara utgångspunkt för detaljplaneringen och diskuteras med medborgarna. T ex borde en områdesplan för Västra Klara ha föregått det lösryckta projektet Stockholm Waterfront, som fått en helt ny skala, som är förödande sett från Riddarfjärden. Än finns chansen att göra en områdesplan för Västra City.

Kvalitetsprogram
Detaljplaner och områdesplaner bör kompletteras med s k kvalitetsprogram, som stadsbyggnadskontoret har utarbetat en utmärkt arbetsmetod för.

Nya byggnader bör anpassas till helheten – skärp bygglovgranskningen
Bra att det i föreslagna riktlinjerna anges att gestaltningen av ny bebyggelse vid förtätningar bör utgå från befintliga kvaliteter. Däremot anser vi inte att ny bebyggelse nödvändigtvis måste utformas så att den blir tydligt urskiljbar i stadsbilden. I stället är det viktigt att nya hus tar hänsyn till och anpassas till den omgivande bebyggelsen. Att en byggnad är ny syns ändå, detta behöver inte   framhävas.

Som ett (av tyvärr alltför många) skräckexempel på bristande anpassning till omgivningen kan nämnas det hus som ersatte ”Folkanhuset” vid Östermalms-torg där fasaden fått glasskivor med fläckar, som ser ut som en felleverans. Vid bygglovgranskningen måste högre krav ställas. Här måste Arkitektur i Stockholm utformas för att vara ett stöd.

Variation bör inte överdrivas
Att husen ritas av olika arkitekter och att man strävar efter variation i arkitekturen kan gå till överdrift. Ett exempel på detta är förslag till detaljplan för Norra Djurgårdsstaden etapp 2, norra 2.  Det som illustreras där är hur en blandning av stilarter, husutformning, material, hushöjder och proportioner kommer att resultera i en mycket dålig stadsmiljö som avskräcker.

Precisera hög kvalitet
Arkitekturprogrammet bör vara mer preciserat. Hög kvalitet bör formuleras mer konkret. T ex bra hållbara material, färg och form som ges en bra helhetsmiljö.

Sammanfattningsvis
anser vi att Arkitektur Stockholm är ett lovvärt dokument men det behöver bearbetas, förtydligas och konkretiseras för att bli användbart för byggherrar och arkitekter. I nuvarande skick är det lite för vagt och i vissa delar motsägelsefullt.

För dålig presentation av programmet under samrådet
Samhällsdebattörerna är ett antal personer, arkitekter, ingenjörer och före detta politiker, som i ett tiotal år träffats kontinuerligt för att diskutera planering i Stockholmsregionen. Vi gör studiebesök, går på föredrag och debatter och träffar ansvariga tjänstemän för att diskutera stadsplanering och byggande.

Nu senast har vi samhällsdebattörer engagerat oss i stadens program Arkitektur Stockholm som varit på remiss. Vi blev besvikna när vi besökte utställningen på Kulturhuset, som visade sig vara en lös tyckarverkstad. Vi fann inte någon information eller bildvisning om programmet (endast en skrift som vi fick be om). Inget samrådsmöte var planerat. Endast några få debatter, som utannonserades väldigt sent. Som tur är fick vi tillfälle att träffa stadsarkitekten, som vi hade en intressant diskussion med.

Vi ser väldigt positivt på stadens initiativ till att formulera ett program för stadens gestaltning och att man vill diskutera detta med medborgarna. Synd därför att man inte kunnat leva upp till målsättningen eftersom informationen  varit så dålig och att remisstiden är så kort (endast fyra månader i huvudsak under sommaren). Och vilka var remissinstanserna? En viktig sådan, som visar sig ha glömts bort, är Stockholms Arkitektförening , vars medlemmar i många fall förväntas forma framtidens arkitektur i Stockholm.

Reparera det dåliga samrådet.
Ordna en ny ordentlig utställning och informations – och debattmöte
I förordet till Arkitekturprogrammet står det – ”I samrådet är angeläget att så många som möjligt, med olika roller, erfarenheter och värderingar, kommer till tals.” Stadsbyggnadskontoret redovisar stolt att ”utställningen” på Kulturhuset besöktes av ca 10000 besökare. Men tyvärr fanns där ingen information om Arkitekturprogrammet, annat än programskriften, som är svårtillgänglig för allmänheten.

Vi anser att ett nytt reviderat program ”Stadsbyggnadsstrategi för Stockholm” bör ställas ut och tydligt presenteras. Information och debatter med olika teman bör arrangeras. Först därefter (kv2, 2012?) kan programmet tas upp i stadsbyggnadsnämnden för beslut. Även om det sägs att programmet löpande ska revideras, så bör det från början vara ett hållbart dokument med bred konsensus. Detta är en alltför stor fråga för att jäktas fram till en strategi, som riskerar att inte bli så bra som den förtjänar!

För gruppen Samhällsdebattörerna

Per Linder                   Ulla Joneborg               Samuel Strandberg
Ark. SAR/MSA             Ark. SAR/MSA               fd. vice ordf i KF i Sthlm

Charlotte Holst            Hans Jensfelt               Svante Forsström
Ark. SAR/MSA             Ark. SAR/MSA              Ark. SAR/MSA

Bengt Edlund      
Ark. SAR/MSA          

 

 

 

 

 

 

                   

 

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0