Denna blogg upphör

Debatt Stockholms blogg upphör från och med 2014. 

Du som vill fortsätta att debattera stadsbyggnadsfrågor hänvisas till Facebookgruppen Debatt Stockholm. Gruppen är öppen för alla. Det är bara att gå med! Enda förutsättningen är att du är medlem i Facebook. 
Tack för att du följt denna blogg och hoppas vi hörs på Facebook!
Charlotte Holst
Det går bra att skicka e-post till mig om du har några frågor
charlotte.holst@telia.com


Arkitektur Stockholm -en strategi för stadens gestaltning utställd under sommaren

http://www.stockholm.se/PageFiles/225267/Arkitektur%20Stockholm%20-%20en%20strategi%20f%c3%b6r%20stadens%20gestaltning%20Utst%c3%a4llningsf%c3%b6rslag.pdf
Gå till Tekniska Nämndhuset och ta del av det urvattnade programmet och skicka in synpunkter till Stadsbyggnadskontoret och stadsbyggnadsrådet Regina Kevius. läs också på Facebookgruppen Debatt Stockholm!

Aug. 03, 2013


Just nu finns ett förslag om att lägga en ”kaka”, det vill säga nya kontorsvåningar, på fastigheter kring Riksbanken ... läs mer

Uppdaterad kl 12:37, 17 juli 2013
Ett tag var det populärt att kalla Sverige för ”arkitekturens u-land”. Ett ganska tramsigt uttryck, kan man tycka. Men efter att ha läst förslaget till arkitekturpolicy för Stockholm, som just nu är ute på remiss, är det lätt att känna sig lite fattig.

”Staden ska fungera för alla.” ”Arkitekturen ska utformas med god proportionering och dagsljushantering.” ”Ny bebyggelse ska vara inbjudande och utformad med tanke på tillgänglighet för alla.”

Om sådana självklarheter behöver formuleras i ett kommunalt strategidokument så är det onekligen ett fattigdomsbevis.

ANNONS

Stockholm växer och förändras. Byggkranar och trafikomläggningar är en del av vardagen. ”Det vi ser är bara början av den förändringsprocess som kommer att prägla staden under de närmaste åren”, heter det i dokumentet. Men sådana spännande tider kräver också tydliga strategier och ställningstaganden. Hur ska staden växa, vad ska värnas, vad ska utvecklas? Vad vill man – och vad finns det för redskap för att nå målen?

Stockholms politiker har beslutat att staden ska få en arkitekturpolicy. En policy kan höja nivån på det som byggs i huvudstaden, och förklara hur kommunen ser på stadsutveckling. Visst innehåller dokumentet konkreta idéer. Bland annat ska ett så kallat ”wild card”-system skapa möjlighet för unga arkitekter att sätta avtryck i Stockholm. Men jämfört med Köpenhamns arkitekturstrategi framstår dokumentet som vagt.

Hur bygger man exempelvis vidare på ett kulturarv? Vi får inte veta mycket mer än att det kräver ”ett dynamiskt synsätt” och ”lyhördhet och innovativt tänkande” (i bästa fall konkretiseras resonemangen i ett kommande dokument).

Köpenhamns arkitekturstrategi är tydlig med sin ambition att utveckla stadens egenart och identitet. Därmed inte sagt att det danska dokumentet har varit okontroversiellt. Vissa har efterlyst en fördjupning av begreppet egenart. Andra har tyckt att dokumentet försummat underprivilegierade förorter.

I Stockholmsdokumentet nämns inte ordet egenart, knappast ordet identitet. Intressant nog görs bara ett ordentligt nedslag i en viss del av staden: city.

City – beskrivet med ord som ”monoton och storskalig stadsmiljö” – framstår som ett sorgebarn i staden. Men vem tycker idag, efter vårens förortsoroligheter och efter flera års förbättringar av citymiljön, att kvarteren i och kring Klara är Stockholms stora bekymmer? Sanningen är den att i det heta city finns fastighetsägare som gärna vill höja värdet på sina fastigheter, genom exempelvis påbyggnader. Hur detta ska hanteras förblir oklart.

Just nu finns ett förslag om att lägga en ”kaka”, det vill säga nya kontorsvåningar, på fastigheter kring Riksbanken och Kulturhuset, ritade av Peter Celsing. Riksbankens direktion – som sitter i Celsings svarta granithus – har slagit bakut. De varnar för trivialisering av det arkitektoniska sammanhang som omger en av det moderna Sveriges verkliga märkesbyggnader.

Och inget land, oavsett om det är ett u-land eller ett i-land, har väl råd med sådan vårdslöshet?

FAKTA
Elisabet Andersson är reporter på SvD.


Insändare om stomnätsbussarna i DN

Skandal att försämra busstrafiken i innerstan
”Stomnätsstrategin” och ”Trafikförändringar” är två förslag som SL och staden lagt fram. Dessa innebär en avsevärd försämring av dagens situation vad gäller stombusslinjerna i innerstaden. Antalet stomnätslinjer minskar från dagens 7 till 6 linjer eftersom 3:an utgår.

1:an som nu går på Karlavägen och Värtavägen försvinner från centralt läge på Östermalm och ska flytta till Strandvägen. De som ofta använder och uppskattar 1:an är mycket oroliga. Föreningen Östermalm och de boende har protesterat med en mängd skrivelser, nu senast med en protestlista riktad till SL och stadenstrafikkontor. Även trafiklandstingsrådet Christer Wennerholm har tillskrivits. Men ingen lyssnar.

... Spårväg Citys sträckning till Hornsberg som kommunfullmäktige fattade beslut om 2010 med stort stöd av bland andra trafikborgarrådet Ulla Hamilton finns inte med i trafikplaneringen. Sträckan på Lindhagensgatan är bara borta.

Det nya området Nordvästra Kungsholmen blir alltså utan spårväg eller stomnätsbuss på Lindhagensgatan, som det var tänkt från början. Det är ett hån mot alla som flyttar dit. Som skäl anger SL att 20000 boende och lika många arbetsplatser inte ger tillräckligt underlag. Och att de nyinflyttade kan gå till tunnelbanan. Även här har de boende skickat protestskrivelser till de ansvariga utan resultat.

Norra Djurgårdsstaden som nu byggs har också försummats i förslaget till stomnätsstrategi. Dagens busslinjer och t-banan ska tydligen räcka. I stället satsar man på en spårväg via Lindarängsvägen till Värtan och Ropsten som ska kopplas ihop med Lidingöbanan.

Det är skrämmande att busstrafiken i innerstaden nedmonteras när alla vet att staden växer. Varför ändra på stombussnätet som fungerar så bra och som folk vant sig vid? Vi vill inta ha tillbaka ”snigelbussarna”. Satsa i stället på fler stombusslinjer som gärna får bli spårväg i framtiden.

Charlotte Holst, fd planarkitekt på Stockholms stadsbyggnadskontor

Inbjudan till möte söndag 17 mars 14 - 16 i ABF-huset Sveavägen 41 • Fri Entré

Ny syn på Slussen!
Gräv ned tunnelbanan mellan Slussen och Gamla Stan. Det ger en fantastisk stadsmiljölösning med fria utblickar mot både Riddarfjärden och Saltsjön! Till samma kostnad som stadens förslag får man en helt ny tunnelbanestation i Stockholms vackraste läge som är gemensam för Saltsjöbanan och Nacka-Värmdöbussarna. Stockholms stad och landstinget slipper lägga dyra pengar på att reparera den uttjänta tunnelbanebron och att spränga in bussarna i Katarinaberget. Förslagetställs ut i Arkitekturgalleriet i Gamla Stan till den 5 april. Öppettider onsdag-söndag 12-18 Munkbron 3.
Medverkande: Arkitekterna Kjell Forshed, Svante Forsström och Ulla Joneborg
Kommentator: Professor Bo Göran Hellers KTH
Moderator: Monica Andersson
Mötet avslutas med en allmän diskussion.



Ny syn på Slussen

EN OSLAGBAR LÖSNING
Med NY SYN PÅ SLUSSEN får Stockholm en lösning av Slussen som ger rättvisa åt
Stockholms vackraste stadsrum. Vatten, låga solbelysta kajer och broar, förkastnings-branter och 1600-tals bebyggelse. Utan störande inslag av stora betongkonstruktioner i flera plan synliggörs platsens ursprungliga skala och topografi. Det vackra mötet mellan Mälaren och Saltsjön träder åter fram.
Slussrännan placeras vid södermalmssidan och klarar stadens krav på fri höjd.
Alla broar och gator utformas med flacka stigningar och lutningar i enlighet med handikappkraven.
Den osköna T-banebron ersätts av en T-bana i tunnel och den fria vattenspegeln återskapas. Med en tunnellösning kan säkerheten vid stigande vattennivåer tillgodoses.
T-banan får en helt ny modern station under Söderström med uppgångar i Gamla stan och på Södermalm. Det blir möjligt att sänka hela Södermalmstorg så att Stadsmuseet återfår sitt gamla naturliga läge och blir väl synligt från Stockholms inlopp. Museet kan få ett välbehövligt komplement med nya flyglar för utställningar.
Alla trafikslag samlas smidigt i en rund uppglasad byggnad. Här finns, lätt tillgängligt stadsbussarna, T-banan, Saltsjöbanan, rullband i gamla järnvägstunneln till Pendeltågen och inte minst hållplatser för Nacka-Värmdö bussarna som nås direkt från hallen. En effektiv trafiklösning som ger resenärerna bekväma omstigningar i en vacker miljö.
En befintlig T-banetunnel till Medborgarplatsen kan utformas som en elegant galleria,
medan restauranger och butiker i T-banehuset får utblickar åt alla väderstreck.
Genom att sänkningen av T-banan kan genomföras som en by-pass operation med korta avstängningstider för tågen och genom att inget bussgarage behöver sprängas i Katarinaberget blir NY SYN PÅ SLUSSEN enklare, snabbare att genomföra och detta till en kostnad ej högre än stadens förslag.
Monica Andersson Kjell Forshed Svante Forsström Ulla Joneborg Torsten Westman

Arkitektur Stockholm

Följ stadens program Arkitektur Stockholm som snart ska ställas ut! Ett tjänsteutlåtande bordlades nyligen av stadsbyggnadsnämnden.

DN Stockholm 1 aug 2012: Arkitekter rasar mot Citybanans nya stationsbyggnad

 

 

Arkitekter rasar mot Citybanans nya stations- och hotellbyggnad på Vasagatan. De tycker att det ligger för stort fokus på hotellet och stationen kommer i skymundan.

-  Vi är oroliga för att den här stationen inte kommer att räcka till, det har blivit för mycket hotell, säger Charlotte Holst, en av de arkitekter från Samhällsdebattörerna som rasar mot förslaget.
 Samhällsdebattörerna är en grupp arkitekter, trafikplanerare och före detta politiker som diskuterar den pågående stadsplaneringen i Stockholmsregionen.
-  Vi kan mycket om de här frågorna och tycker att det är oroväckande att trafikfunktionerna inte tillgodoses. Det kommer bli trångt och inte räcka till. Detta hus bör man i första hand göra till en station, säger Charlotte Holst.
 Nu ligger fokus i stället på hotell med 400 rum, konferensutrymmen och bar. Samhällsdebattörerna tycker att de första fyra våningarna bör vigas åt de funktioner som hör en tågterminal till; biljettkassor, snabbmatställen, kaféer och resebyråer.
-  Det här är Stockholms viktigaste byggnad som ska byggas mitt i staden, där vanliga människor ska åka tåg och tunnelbana. Det borde också se ut som en station. Man ser på långt håll på gamla stationsbyggnader att det är just det. Det här ser i stället ut som ett hotell och om man går in i bottenplan så råkar det vara en station där, säger Charlotte Holst.
 Från början var det tänkt att huset i kvarteret Orgelpipan 6, som det officiellt heter, skulle bli en stor guldskimrande byggnad, något högre än hotell Continental som nu ligger på platsen. Det förslaget kritiserades av länsstyrelsen som konstaterade att bygget störde riksintresset Stockholms innerstad. Det nya förslaget är lika stort som det tidigare, men fördelat på fyra olika höga hus.
 Samhällsdebattörerna ifrågasätter även det nya förslagets utseende. De tycker att det är fantasilöst, för högt och konkurrerar med både Klara kyrka och den övriga stadsbebyggelsen. Samhällsdebattörerna anser att förslaget , liksom det tidigare, ska skickas ut på remiss innan det ställs ut.
 Stockholms skönhetsråd har avfärdat det tidigare förslaget på det nya stationshuset. Detta nya förslag har de inte fått på remiss och har därför inte rätt yttra sig om.
-  Det har blivit bättre, men vi tycker fortfarande att det är för högt. Det Samhällsdebattörerna säger är bra. Huvudnumret bör ligga på stationen. Citybanan är en fantastisk satsning på kollektivtrafiken. Låt det här minst bli ett Grand Central Station. Det är verkligen en möjlighet för Stockholm och SL att manifestera den här nya tågbanan. Det är ett publikt rum som borde hålla högsta nivå, säger Anders Bodin, Skönhetsrådets ordförande.

Signe Oskarsson, DN


Bygg en station – inte ett hotell

Vasagatanär en av citys centrala gator, som sammanbinder Norra Bantorget och Tegelbacken. Ända sedan järnvägen drogs fram genom city och Centralstationen kom till för över hundra år sedan har Vasagatan varit den gatumiljö som först möter de flesta resenärer.

 Nu förestår stora förändringar genom att den nya Citybanan, som nu byggs, ska få plattformar för pendeltågen djupt ner i underjorden (mer än 40 meter under markytan), och en biljetthall i gatuplanet för den stora dagliga genomströmningen av resenärer. Genom att den gamla Centralstationen samtidigt byggs om och moderniseras blir Vasagatans roll som kommunikationsknut än mer markerad. Här erbjuds de resande bytesmöjligheter mellan fjärrtåg, pendeltåg och tunnelbanor och på ytan bussar och taxi.

 Hotell Continental får stryka på foten för att ersättas med en ny byggnad vid Vasagatan mitt emot Centralstationen, för att rymma den nya biljetthallen med därtill hörande funktioner. Det är av yttersta vikt att denna nya byggnad blir en prydnad för Vasagatan och Stockholm som kan tävla med Ferdinand Bobergs praktfulla och sköna Centralpost på ett par hundra meters avstånd från nybyggnationen.

 Det nya förslagets uppdelning på fyra byggnadskroppar är klart bättre än samrådsförslagets höga kloss, men svarar dessvärre ändå inte mot acceptabla stadsbildsmässiga krav vad gäller utformning, innehåll och höjd. I stadens förslag till Arkitektur Stockholm förespeglas den kloka strategin att göra översiktliga studier innan enstaka, utstickande projekt släpps fram. Så innan en områdesplan för Västra City gjorts med en samlad bedömning av eventuella högre projekt bör inte nya högdelar tillåtas här.

 Det nya förslagets höga byggnadsdel (se bilderna) är högre än det sönderkritiserade ”Waterfront”. Den lägre delen mot Vasagatan är tre våningar högre än de omgivande husen. Byggnadens höjd bör i alla delar minskas betydligt för att anpassas till omgivande bebyggelse och så att byggnaden inte konkurrerar med Klara kyrka. Det helt nödvändigt att sänka huskropparna.
Det viktigaste syftet med detaljplanen är att skapa en byggnad för kollektivtrafikanterna - Stockholms nya citystation.  Det måste synas att det är en tågstation.  Och huset måste i första hand ge plats för de funktioner som hör till en tågterminal t ex informationsdiskar, biljettkassor, kaféer, snabbmatställen och resebyråer.  Och framför allt för den stora tillströmningen av resenärer.  Det nya förslagets lokalprogram är detsamma som det tidigare.  Som vi ser det blir det alldeles för trångt för kollektivtrafikanterna. Hotellet har prioriterats.  Och vi ifrågasätter bostäderna högst upp. Slopa dom!  

 Byggnaden måste ges en förbättrad kontakt med den befintliga centralstationen. Gångtunneln under Vasagatan måste breddas och gärna förses med rullande trottoarer. Vi är oroliga för att det nya huset inte tillgodoser de krav på den framtida kollektivtrafiken som krävs för nya Station Stockholm City.

 Vi ifrågasätter också den fantasilösa fasadutformningen. Byggnaden samarbetar inte på något sätt med omgivningen varken i detaljutformning eller i färgskala.  Större krav bör ställas på en så viktig byggnad i detta läge mitt i Stockholm. Stockholm har inte råd med ännu en flopp som Stockholm Waterfront i city.

 Samhällsdebattörerna

Samuel Strandberg f d kommunfullmäktigeledamot

Ulla Joneborg arkitekt SAR/MSA

Per Linder arkitekt SAR/MSA

Svante Forsström arkitekt SAR/MSA

Charlotte Holst arkitekt SAR/MSA

Laszlo Marko arkitekt SAR/MSA

 

2012-07-05

 


Debatt Stockholm finns nu på Facebook

Debatt Stockholm finns nu på Facebook. Där pågår en livlig diskussion om stadsbyggnadsfrågor. Framför allt deltar yimby. Deras synpunkter bemöts med kritiska kommentarer av planerare, arkitekter och andra som värnar om Stockholms stadsbild. Du som vill följa den intressanta och välbehövliga diskussionen uppmanas att gå med i Facebook och facebookgruppen Debatt Stockholm som fått ett stort antal medlemmar.


Slussen blir en valfråga

Socialdemokraterna kommer att stoppa genomförandet att detaljplanen för Slussen av kostnadsskäl. Kanske resulterar det i att Slussen blir kvar och renoveras.


Katarinaterminalen behövs inte

Som jag uppfattat det råder det politisk enighet om att bygga tunnelbana till Nacka. Och den ingår i SL:s planering. Då kan bussarna stanna där och behöver inte åka in till stan. Bygg inte Katarinaterminalen alls. Den behövs inte. En bussterminal i Nacka kan däremot behövs.

 

 


Per Ankersjös argument ang Station City avfärdas av Birgit Friggebo

I debatten om nya höghus mitt i Stockholm, som Station City, avfärdar den förra bostadsministern Birgit Friggebo (FP) Stockholms stadsmiljöborgarråd Per Ankersjö, C. Därmed är trätan inom alliansen om framtidens Stockholm i full gång.
  • Skiss över Station City.

    Foto: SKISS: JERNHUSEN

    1/4

 

 

 

Skall debatten om stadsbyggnadskonsten i vår stad handla om nedsättande invektiv om debattörerna? Borgarrådet Per Ankersjö, C, vill uppenbarligen tysta alla som bor i centrala stan från att ha åsikter. Gapiga kultursnobbar som ofta bor på Mariaberget avfärdar han alla som vill värna vår vackra stad från den vandalism som nu strömmar från stadshuset.

Borgarrådet har inte förstått att Stockholm är landets huvudstad och att det kan ställas vissa nationella krav på hänsyn till stadens kulturhistoriska utveckling sedan 1200-talet. Vad menar karlen med att Stockholm skall byggas på höjden? Vill han riva hela innerstan och bygga så högt att han får sin vision om Stockholms Manhattan förverkligad eller skall de befintliga husen kompletteras med 5–10 tillbyggda våningar? Vadan denna fäbless för höga hus just på malmarna.

Det finns massor med mark i närförort att bygga hur höga hus som helst på. Vi skall vara tacksamma för att det finns en miljölagstiftning som värnar vår vackra huvudstad från tillfälliga brushuvuden på stadsmiljötaburetten.

 Birgit Friggebo, före detta bostads- och kulturminister


Stockholms Arkitektförening debatterade Arkitektur Stockholm 15 februari 2012


Stockholms vackra siluett förfulas med nytt hus DN 4 febr 2012

Stockholm är en vacker stad. Till stor del för att den ligger där den ligger i skärgårdslandskapet just där Mälaren rinner ut i Östersjön. Men också för att bebyggelsen underordnar sig landskapet i stället för att försöka betvinga det.

Ett sabotage mot Stockholms skönhet under senare år är byggandet av den gråsvarta klump med tillhörande plåtschabrak som kallas Stockholm Waterfront. Den förstör den vackra utsikten från Söders höjder och dominerar stadsbilden på Stadshusets bekostnad. Det finns många fula hus här och där i Stockholm, men problemet med Waterfront är dess placering och höjd, som så markant avviker från Stockholms silhuett och förfular den. Många av dem som var med och skapade Waterfront ångrar sig i dag. Nu gäller det att inte göra om misstaget – i stället måste vi lära av det.

Men tyvärr verkar det vara dags att upprepa misstaget alldeles i närheten av Waterfront – vid Klara kyrka. Mitt emot Centralen, där Hotell Continental nu ligger, ska vi få en ny husklump som är drygt 10 meter högre än Continental. Huset ska dessutom svälla ut på bredden över trottoarerna. Det nya huset i kvarteret Orgelpipan kommer att till stor del skymma Klara kyrka och dominera hela Vasagatan. En politisk majoritet tycks vara för detta schabrak. Bara Folkpartiet är emot. Föga tröst i sammanhanget är att det tidigare fanns planer på ett ännu mycket högre hus just på den här platsen. Men positivt är att Skönhetsrådet nu har dömt ut huset. Det blir för stort och fasaden blir ”avvisande”, säger rådet.

I analyserna i stadens beslutsunderlag talas det om att huset ska bli framträdande, ett storskaligt inslag i stadsbilden. På byråkratspråk betyder det att husbumlingen också kommer att påverka och förfula Stockholms vackra silhuett.

Det går heller inte att komma förbi tanken att genom att det nya huset i kvarteret Orgelpipan byggs, så etableras en ny stadshöjd i Stockholms centrala delar. Waterfront var steg ett, Orgelpipan blir steg två.
Stockholm tillhör en grupp vackra städer med ganska låg hushöjd. Paris, Rom och S:t Petersburg är andra sådana städer. Det vimlar av städer i världen som domineras av skyskrapor. Det vore bedrövligt om Stockholm blev en av dem.

Bonnie Bernström, konsult, Stella Fare (FP), ledamot av Stockholms läns landsting, Birgit Friggebo, före detta bostads- och kulturminister, Per Hallerby, direktör, styrelseledamot i FP Södermalm-Gamla Stan, Per Johansson (FP), ersättare i Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholm, Olof Kleberg, journalist, Björn Rydberg, socionom, Barbro Westerholm (FP), riksdagsledamot, Olle Wästberg, informationskonsult


Station Stockholm City på Vasagatan för lite stationsbyggnad och för hög

Stadsbyggnadskontorets förslag till detaljplan för Station Stockholm City  blir för  hög och är för lite stationsbyggnad
Samhällsdebattörernas remissvar på förslag till detaljplan för Orgelpipan 6, Station Stockholm City på Vasagatan, S-Dp 2010-18583:

Till Stockholms stadsbyggnadskontor 2012-01-12
Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett detaljplaneförslag som möjliggör en nysamlad station för Citybanans Station Stockholm City i anslutning till Stockholms centralstation. Utöver den nya stationen möjliggör detaljplanen att ny bebyggelse för hotell- och bostadsändamål uppförs integrerat med stationen.

Samhällsdebattörerna har bl a i samband med planeringen av Västra City gjort ett förslag till områdets planering och diskuterat detta med Jernhusen, staden och andra. Efter att ha tagit del av den rubricerade planen vill vi framföra följande synpunkter.

Hushöjden bör sänkas tre våningar
Det nya huset föreslås enligt planförslaget bli 13 våningar inräknat de två översta bostadsvåningarna mot Vasagatan. Taklisthöjden är 44,5 m, dvs 40 m över gatunivån. Hushöjden är 51,2 m, dvs 47 meter över gatunivån. De intilliggande husen är sju våningar lägre. Taklisthöjden på dessa är fem-sex våningar lägre.

Eftersom hela kvarteret har den höga höjden kommer byggnaden att uppfattas som en klump, som sticker upp alltför högt över kringliggande bebyggelse och som kommer att alltför påtagligt konkurrera med och dölja Klara kyrka. Detta framgår tydligt i alla de redovisade fotomontagen. Vi föreslår att huset sänks med tre våningar, vilket innebär att det ändå blir tre våningar högre de omgivande husen. Detta är tillräckligt för att manifestera den nya byggnaden i stadsbilden.

Som jämförelse kan nämnas att den föreslagna byggnaden är nästan lika hög som Stockholm Waterfront, som kritiserats för sin höjd med hushöjden +55. Stockholm Waterfront är endast en våning högre (3,8 meter) än planförslagets  byggnad.

Om antalet hotellrum genom sänkningen kan anses bli för litet, så föreslår vi att de två, överst belägna, indragna bostadsvåningarna utgår och ersätts med hotell. 25 lägenheter är ändå alldeles för litet antal för att det ska bli ett bra boende mitt i city ovanpå ett hotell. Den överst belägna gården är för liten för att tjäna som bostadsgård.

Stationsutrymmen måste ökas
Citybanan utgör en av de största infrastruktursatsningarna för kollektivtrafiken i Stockholm. När stationen är i bruk beräknas ca 4 400 resenärer passera varje kvart under den trafiktätaste timman på eftermiddagen Det huvudsakliga syftet med detaljplanen och rivningen av det nuvarande hotellet Scandic (f d Hotell Continental) är att bygga Station Stockholm City utifrån denna förutsättning.

Det viktigaste med planen att stationens funktion sätts i främsta rummet. Som vi se det har detta inte skett. Hotellets funktioner och utrymmen har prioriterats för mycket. Kommunikationsytorna för allmänheten som ska gå till och från stationen är inte tillräckliga. Med tanke på att en ny station nu byggs i city och den stora satsning, som nu görs för kollektivtrafiken i Stockholm, är det av yttersta vikt att stationsbyggnaden blir funktionell och rymmer den stora ström trafikanter som det kommer att bli. Ytorna kan inte bli nog tilltagna och deras öppenhet, storlek och tillgänglighet måste prioriteras betydligt mer. Det måste planeras för framtiden. Stationsbyggnaden ska kunna klara resandet i upp till 100 år. Centralstationen -tunnelbanans hittillsvarande underjordiska kommunikationsytor har sedan länge varit ett bekymmer. Nu har man chans att lösa detta problem och detta måste göras på lång sikt.

Vårt förslag är att plan 1- 4 (plan 1-2 är underjordiska) planeras enkom för stationen. Hotellets lobby bör flyttas till plan 4 med huvudentré från Klarabergsgatan. Även bar, hotellrestaurang och konferensdel bör flyttas upp i huset. Stationsdelen med hallen i dubbel våningshöjd bör utökas till en större hall. Med andra ord bör alla plan från 1 – 4 och huvuddelen av plan 5 reserveras för stationen. Hotellet kan byggas ovanför (totalt 7 våningar). Om de översta indragna våningarna inrymmer hotellrum blir hotellet ändå tillräckligt stort, samtidigt som man får en funktionell och tillräckligt stor stationsbyggnad.

Trottoaren utanför stationsingången i hörnet mot Klarabergsgatan bör breddas och ett övergångsställe ordnas mot gatans andra sida för att bättre ta hand om det stora antal gående till och från stationen.

Betona Station City i arkitekturen

Byggnadens arkitektur är nyskapande och kan bli ett lyft för Vasagatan. Men detta under förutsättning att hushöjden sänks med 3 våningar för en bättre anpassning till gatumiljön och för att bättre harmoniera med Stockholms innerstadsbebyggelse.

Vi tycker också att stationen bör ges ett mycket tydligare arkitektoniskt uttryck i exteriörmässigt. Man bör kunna se på långt håll att detta är Stockholm största och mest centrala tågstation, Station City. Låt hotellet få ett eget uttryck i enlighet med förslaget och låt de två våningsplanen ovan mark få en egen ”centralstationsarkitektur”, en utmaning för arkitekterna.

Angående den föreslagna fasaden bör sägas följande: Illustrationerna visar byggnaden på kvällen. Det blir väldigt stiligt, som ett lysande kopparhus. Men på dagen ser man inte in i huset p g a det semitransparanta  glaset som föreslås. Fasaden med metallisk syntetväv ger ingen genomsiktlighet utifrån och fungerar som ett spegelglas. Detta är mycket olyckligt. Stockholm har tidigare avvisat denna form av fasader (som finns flera storstäder) eftersom de ger ett dött uttryck. Det är viktigt att kunna se in i huset även på dagen. Därför bör den yttersta glasväggen bytas ut till vanligt glas som är genomsiktligt både utifrån och inifrån.

För Samhällsdebattörerna

Per Linder                   Ulla Joneborg               Samuel Strandberg
Ark. SAR/MSA           Ark. SAR/MSA           f.d. v. ordf. i kommunfullm. Sthlm

Charlotte Holst            Hans Jensfelt               Svante Forsström
Ark. SAR/MSA           Ark. SAR/MSA           Ark. SAR/MSA

Laszlo Marko              Håkan Westerlund       Ann Lindegren Westerman
Ark. SAR/MSA           byggnadsingenjör         Ark. SAR/MSA

Einar Herlitz
Leg. läk.

 

 

 


Nya Slussen från gamla stan



Detaljplanen för Slussen antagen av kommunfullmäktige 12 december 2011
stadshusmajoriteten m, fp, kd, c. S och mp röstade emot
Bilden visar byggnaderna framför KF-husen och på Södermalmtorg samt 
det stora trappsystemet


Staden åsidosätter visionerna SvD 1 december 2011

DEBATT Vision och verklighet står långt från varandra när det gäller Nya Slussen. Staden har varken beaktat det goda samtalet eller det kulturhistoriska riksintresset, skriver arkitekterna Ulla Joneborg och Per Linder.

Planerna för Nya Slussen står ofta i direkt motsättning till förslaget Stockholms nya gestaltningsprogram Arkitektur Stockholm. I Slussenfrågan har Stadshuset inte velat föra det ”goda samtal” som ska råda i frågor om Stockholms stadsutveckling och arkitektur.

Visionen: ”Stockholms stad har planmonopol, vilket innebär att kommunen bestämmer hur mark skall användas och bebyggas. Planmonopolet är ett starkt verktyg som kan användas för att formulera kvalitetskrav i detaljplaneprocessen.” (Citat från sid 1 i Arkitektur Stockholm)

Verkligheten: På ett tidigt stadium i planprocessen såldes en byggrätt om 35000 kvadratmeter för en underjordisk galleria till KF och Folksam. Denna stora yta låser höjden vid Södermalmstorg, vilket medför en 12 meter hög trappa från kajen till torget, en onödigt lång och förfulande bro ned mot Skeppsbron och utfyllnad av kajen ut mot Strömmen. Härigenom förlorade staden möjligheten att finna den mest funktionella lösningen och den för stadsrummet vackraste gestaltningen.

Vid stora projekt där allmänintresset måste råda över kommersiella intressen bör sådana avtal undvikas. Vad hjälper annars ”planmonopolets starka verktyg”?

Visionen: ”Om staden tydliggör sina ambitioner, planer och program i tidig dialog skapas förtroende för stadsbyggandet hos medborgarna. Därmed skapas också förutsättningar för goda samtal om stadsutveckling och arkitektur i Stockholm.” (sid 16 i Arkitektur Stockholm)

Verkligheten: Nya Slussen har engagerat ovanligt många stockholmare. De planerade husen på Södermalmstorg som skymde utblickarna mot Strömmen och Gamla stan ledde till en folkstorm. Detta medförde att några hus togs bort, men fortfarande är stora delar av utsikten skymd.

Det finns flera exempel på stadens brist på lyhördhet. Alla de grupper som har utarbetat egna förslag till stora kostnader kan vittna om stadens totala ointresse.

I vissa fall har redovisningen av stadens förslag varit så missvisande att det till och med försvårat en kritisk granskning. Under hela planeringstiden har det som grundförutsättning hävdats att tunnelbanan inte får röras. Men nu när det är dags för beslut i kommunfullmäktige vet vi att SL har konstaterat att tunnelbanebron över Söderström är i så dåligt skick att den måste totalrenoveras eller helt byggas om, med långa avstängningstider till följd.

I Slussenärendet vill staden inte föra det ”goda samtal” som förespeglas i Arkitektur Stockholm.

Visionen: ”En av utgångspunkterna vid planering och utveckling av staden är därför att ta hänsyn till värdet av riksintresset.” (sid 29 i Arkitektur Stockholm)

Verkligheten: Gamla stan och Riddarholmen utgör kulturmiljö av riksintresse, så även sambandet mellan 1600-talsbebyggelsen på Skeppsbron och kring Södermalmstorg, vattenrummet med mötet mellan Mälaren och Saltsjön, liksom de enastående utblickarna från Gamla stan och Södermalm. Slussen är således i sin helhet belägen inom ett område av riksintresse för kulturmiljöer.

Stadens slutliga bearbetade förslag innebär att utblickarna kraftigt beskärs, särskilt framför KF-husen. En hög åttafilig, bred motorled riktas rakt mot Skeppsbron och landar över gatunivå och utanför kajkanten. Den kulturhistoriska utredning som visar att förbindelsen från Söder till Gamla stan traditionellt varit ett näs har glömts bort.

Det kulturhistoriska riksintresset har inte beaktats när Nya Slussen har planerats.

 Ulla Joneborg Per Linder Arkitekter SAR/MSA

 


Kritik mot Slussen saknar täckning Svar i SvD 7 december 2011

 DEBATT Den kritik mot brister i bland annat tillgänglighet och budget som framförts i debatten om Nya Slussen stämmer inte. Det menar Slussenprojektets Andreas Burghauser och Martin Schröder.

Det går inte att renovera dagens Slussen. Betongen och grunden är alldeles för dåliga och hela anläggningen sjunker. Just nu kostar underhållet 10–15 miljoner kronor om året, för att hålla Slussen säker fram till ombyggnad. Det är dubbelt så mycket som underhållet av stadens alla andra broar tillsammans.

Möjligheten att återuppbygga Slussen har utretts. I samrådet 2007, vars utställning besöktes av flera tusen stockholmare, presenterades det vinnande förslaget från tävlingen 2004 och ett alternativ med återuppbyggnad av klöverbladsprincipen. När stadsbyggnadsnämnden i december 2007 fattade inriktningsbeslut, med vägledning av det genomförda samrådet, bestämdes att en återuppbyggnad av klöverbladsprincipen i framtiden inte är aktuell, allt i en demokratisk och för allmänheten öppen process.

Andra förslag har utretts. Ulla Joneborg, en av personerna bakom förslaget ”Ny syn på Slussen”, skriver den 1/12 att staden varit helt ointresserad av de privata förslag som kommit in. Ulla Joneborg tillsammans med fyra andra vill gräva ner tunnelbanan mellan Södermalm och Gamla stan. Representanter från staden och Slussenprojektet träffade de fem på flera möten under vintern och våren 2009 för samtal om deras förslag. En studie om ekonomi och genomförande av deras förslag presenterades också för politikerna under våren 2009. Politikerna fattade då beslut att inte gå vidare med deras idé. Studien tillsammans med beslut finns självklart tillgängliga för allmänheten.

Under planprocessen har många alternativ skickats in till stadsbyggnadskontoret, som gjort en redovisning och bedömning av dessa i en fördjupnings-PM som redovisas tillsammans med alla andra planhandlingar till den nya detaljplanen för nya Slussen. Allt i enlighet med rådande lagar och allt tillgängligt för allmänheten.

Inga marknivåer kommer att höjas. Det är tunnelbanan som bestämmer höjden på Södermalmstorg. Den höjdskillnad som finns i dag mellan Gamla stan och Södermalm kommer att vara den samma även med nya Slussen, skillnaden är att kajerna görs åtkomliga. Man kommer att kunna promenera precis nere vid vattnet, från Söder Mälarstrand till Stadsgårdskajen, eftersom Stadsgårdsleden kommer att vara överdäckad.

Ingen måste gå i trappor. Den som ska ta sig till fots från Gamla stan till Södermalm kommer att kunna välja gångbanorna på huvudbron, den nya gång- och cykelbron parallellt med tunnelbanebron eller lågbroarna i kajplan och sedan hiss, rulltrappa eller trappa upp till Södermalmstorg.

Det blir ingen jättegalleria. Den handelsplats som ska finnas på nya Slussen är ungefär lika stor som Ringen i andra änden av Söder, långt ifrån de 35000 kvadratmeter som tidigare funnits angivna i stadens dokument. Gallerian med dess butiker kommer att vara en del av den framtida mötesplatsen på nya Slussen som också kommer att innehålla kultur, kaféer, uteserveringar, en ny park och mer plats för människor och mindre ytor för bilar.

Vår budget är 8 miljarder. Ingenting annat. Det är vad vi som jobbar med projektet har att hushålla med och inom den kostnaden ska även bussterminalen rymmas.

 Andreas Burghauser, projektchef för Slussenprojektet och Martin Schröder, ansvarig planarkitekt för Slussenprojektet

 


Norra Djurgårddstaden del 2 som nu planeras. Variation till max. Blir det bra?


Tidigare inlägg
RSS 2.0